Ständigt

Polen var bra. Jag ångrar inte en sekund att jag valde att åka tåg, det gjorde typ hela resan. Idag skulle jag ha pluggat som en idiot hela dagen för jag har min sista examination imorgon, men jag har inte ens börjat läsa än. Jag borde väl vara besviken på mig själv eftersom det är sista, verkligen sista innan jag är fri, hur svårt ska det vara att plocka fram den sista kraftansträgningen och plugga till mig ett g åtminstone? HUR SVÅRT SOM HELST! Inte bara för att jag har noll motivation utan också för att gårdagens alkoholintag har satt sina spår så så fort jag öppnar boken och börjar läsa blir ögonlocken groteskt tunga och jag somnar. Jaja, i måndags spelade vi upp våran teater på iv:t, det gick bra och folk skrattade åt oss hantverkare, då blir man glad. Pappa var snällis och tog massa snygga kort.

Veckan

Den här veckan har jag gått upp tidigt varje morgon för att åka in till skolan och plugga innan lektionerna börjat. Det är inte likt mig. Men det har varit fruktansvärt givande, aldrig har jag fått så mycket gjort på en och samma vecka. Den stolta känsla man känner över sig själv när man har ansträngt sig riktigt hårt i skolan och fått bra betyg går inte att jämföra med något annat. Har iofs varit skönt att ha något att tänka på hela tiden, annars hade nog mina tankar angående annat ätit upp mig.

Imorgon klockan 13.55 stiger jag, Annika, Evelina, Filip, Thompson och pson på bussen som ska föra oss till köpenhamn. Imorse gick inte peppen på högvarv kan jag inte påstå men filosofiprovet skrevs, balbiljetter inhandlades och helt plötsligt hade jag en fet och fräsig backpackväska på ryggen. Efter jag hade slängt iväg ett par "Vi ses i Polen!" till dom som ska flyga dit, hade peppen fått nytt kol i maskinen och att försöka få ner den på marken vore lönlöst. Det blir alltså finkrök i Köpenhamn imorgonkväll och sen på söndagen styr vi kosan mot Polen, närmare bestämt Kraków. Hela tvärs plus lärare, kan denna resa annat än spåra ur? Det är mycket tveksamt och det vore en lögn om jag sa att jag inte är nyfiken på hur det hela kommer att sluta. Det är sagt att vi får förtära alkohol men inte bli alldeles för överförfriskade. Inte för att vara sån men hur många i Sp3d och Sp3e behärskar egentligen konsten att förtära alkohol i så pass liten mängd att vi inte blir lite för överförfriskade? Som tur är så är jag för en gång skull inte ensam om att tycka lagom är en underdrift och ett onödigt fenomen. Hur som helst, med eller utan alkohol hoppas jag på att den här resan kommer bli ett minne för livet och jag tvivlar inte en sekund på att vi kommer ha hur roligt som helst!



Tack för lånet av väska Annika !

Lagom är bäst

Det vore så himla tråkigt och meningslöst. Ibland önskar jag iofs att jag var det lite mer, att jag inte tog så stor plats. Om man ändå vore lite mer lagom. Jag är för mycket av allt. Om jag är glad för något så är jag bamse super skit glad, om jag är ledsen över nått så går hela världen under, om jag är lite irriterad på nån kan den lika gärna dö och om jag tycker ett skämt är roligt då ska jag skratta högst av alla. Man får inte ta för mycket plats, man ska prata lagom mycket, skratta lagom högt, vara lagom tjock, dra lagom roliga skämt och vara lagom grov i mun. Jag tycker om att prata för mycket, skratta för högt, vara för tjock, dra för roliga skämt för mitt eget bästa *fniss* och vara alldeles för grov i mun. Man måste ju passa på att leva livet fullt ut när man väl lever, vem vet det kanske inte finns något liv efter detta :O Och om det nu inte finns det så vore det ju för träligt om man har slösat bort massa känslor, skratt och kakor bara för att man ska vara lagom och passa in.

Frågan jag ställer mig, är lagom verkligen bäst?

Om jag fick bestämma

-Hej ! ( sa han med skånsk dialekt )
Dom var fem, fyra medelmåttor och han. Endast iklädda blöjor, sånadär stora vuxenblöjor. Jag var lite skeptisk till deras klädval till en början men vad har man egentligen att klaga på. Alla var dom lagom muskulösa och eftersom det var försommar hade alla lyckats skaffa sig en sexig solkysst hy. Som sagt, det skulle vara onödigt att klaga på klädvalet. Dom satt i en brun sammetssoffa mitt i cykelvägen precis innan vallabacken. På en stor skylt stod det
” Betala fem kronor för en kyss eller kör på gräset! (pengarna går till välgörande ändamål) ”
Jag tvekade inte en sekund utan pekade på honom och sa, du!





Sånt brukar jag gå och tänka på när jag går till skolan.